En “Peña El 7” en mayo de 1975

Första året
Peña Taurina Los Suecos bildades i Madrid 1975. Denna historiska tilldragelse ägde rum vid ett fyrkantigt barbord mitt på Pasaje Matheu, en av Madrids absolut kortaste gator.
Ni som varit i Madrid känner väl till den. Den börjar vid calle Espoz y Mina, där mästerfilmaren JOSÉ GAN har sin förnämliga ateljé, och leder raka spåret fram till la taquilla de venta de entradas para Las Ventas. Vid detta rangliga bord satt torsdagsförmiddagen den 22 maj 1975 en äldre gentleman i sällskap med tre väluppfostrade ynglingar från Västsverige vid varsin sejdel (dagens första) välsmakande öl och planerade för dagen.Av en ren tillfällighet hade vi stigit ombord på samma flyg i Köpenhamn, utan att känna varandra. Sittande i planet, läsande EL RUEDO, kände jag plötsligt att någon lade en hand på min axel. Jag såg upp i ett runt vänligt ansikte, där överläppen pryddes av en buskig mustasch. Ynglingen presenterade sig, ARNE LARSSON, och undrade om jag var intresserad av tjurfäktning. NATURLIGTVIS!
Strax dök där upp två ynglingar till, ARNE ERICSSON och LARS SWÄRD. Det visade sig att vi skulle bo på samma ställe, Hostal Florida, gamla, fina Florida, med sin gamla, fina señor “sereno”, tre, fyra handklappningar, och simsalabim stod han där med sin påk och sin nyckelknippa och öppnade åt oss. Och SALVATORE, unga aningslösa SALVATORE, portier, servitör, allt-i-allo, som våra musketörer från västkusten bjöd ut en natt. Den historien ska jag berätta - - - - - - - - nån gång när jag vill vara riktigt elak!
Nåväl, vi blev genast vänner, och den vecka vi upplevde tillsammans är ett av mina absolut finaste minnen. På den tiden var Arne Larsson en sällskapsmänniska av högsta klass, en konversatör med obetalbar mimik. Jag minns det som i går när vi två satt och väntade på Galle och Lars. Jag tror vi väntade i över en timme, och hela tiden höll Arne “låda” och det var inget “dösnack”, nej, hela tiden satt jag och lyssnade, fängslad, road.

Men tillbaka till bordet vid Pasaje Matheu.
Som alltid de senaste dagarna började Arne, som vi nu döpt till “MANOLO”, prata om att bilda en peña. Jag vet inte om vi andra tröttnade på tjatet, eller om han lyckats övertyga oss, men nu var vi överens. Det första förslag som kom, kom från Manolo, som föreslog att medlemsavgiften skulle vara 10 kr. Per månad. Så skulle det utses presidente, och som de väluppfostrade ynglingar de var, överlät de detta uppdrag till undertecknad, med ålderns rätt, förmodligen. SÅ GICK DET TILL!
Tack vare Lars Swärd, som skrivit ett brev till EL RUEDO, fick vi kontakt med peña “El 7” i Madrid, där Tomás Martín “THOMAS” är presidente. “THOMAS” är den perfekte gentlemannen, som lärt sig hålla masken i alla väder. Han är dessutom en stor vän till vår peña. Den som kommer till Madrid och har några problem, kan alltid räkna med råd eller hjälp om han vänder sig till honom. Man kan söka honom på peña El 7:s lokaler, Doctor Esquerdo, no 3, alldeles vid Plaza de Roma, eller ringa honom på hans bostadstelefon 255 22 34. Andra personer som vi blev vänner med var RAFAEL SÁNCHEZ SEGUÍ, presidente i Club Taurino de Murcia, ex-toreron “Gitanillo de México”, nära vän till mig, liksom ALFREDO GARCÍA, min bäste vän i Madrid.
De första åren efter att peñan bildats besökte Lars och jag Madrid regelbundet. Vår bekantskapskrets utökades, vi fick nya vänner, bland vilka kan nämnas TOMÁS REDONDO, numera apoderado för YIYO, doctor MARTÍNEZ, f.d. cirújano, och hans förtjusande portugisiska “sköterska”, vänliga MURIEL FEINER, presidente i Club Internacional Taurino, filmaren JOSÉ GAN, FÉLIX QUERO, bröderna RODRÍGUEZ, ägare till RANCHO LUNA, min stambar i Madrid, och sist men inte minst MARIANO HERNÁNDEZ med familj, inklusive sonen “MORENITO DE TOLEDO”, m.fl.. Plus ett antal personer som man regelbundet träffade på barer men aldrig blev presenterad för.

För min del tycker jag det är synd att så lite intresse visats bland medlemmarna för Madrid, som trots allt räknas som nummer ett i den taurina världen. Och vilka kontakter vi har där! (Detta räknar jag som en brist i peñans verksamhet.)

Hemkomna från Madrid, fyllda av entusiasm, utvecklades genast en livlig aktivitet. Det finns faktiskt fem protokollförda möten fram till julen 1975. Detta har vi att tacka Arne “GALLITO” Ericsson för. Jag brukar ju tjata ibland om att alla medlemmar ska vara vakna och kontrollera att protokollen stämmer med vad som tilldragit sig på våra möten, och nu ser vi ett exempel på hur viktigt detta är. Utan dessa protokoll, som främst Gallito svarat för, hade vår historiska bakgrund varit höljd i dunkel.
Låt oss titta lite närmare i protokollen. Det är både roande och intressant läsning!

Ur protokollet 30/5 1975.

Punkt 2.
Galle visade foton tagna under studieresan. (OBS! “studieresan”) till Madrid.
Punkt 3.
Efter tekniska svårigheter besågs filmerna Valencia -74, Almuñécar -74, El Cordobés, Fallas -71 och Sangre en la arena.

Punkt 5.
Beslöts att hålla ett nytt möte den 31/5 tillsammans med medlemmen Lars Swärd från Borås.

Ur protokollet 31/5 1975, hemma hos Manolo:

Punkt 1.
Manolo och Lars med vidhängande fästmör förtärde en lättare supé.

Punkt 2.
Galle anländer med bihang.

Punkt 3.
Galle förevisade återigen sina fotos, därefter besågs samma filmer som vid föregående möte.

Punkt 4.
Beslöts att klubbens namn ska vara “El 7 SUECO”, och att dekaler skall anskaffas.

Punkt 8.
Mötet avslutades med uppspikning av årets cartel i Manolos sovrum och hjärtliga abrazos.

Ur protokoll från klubbmöte den 14/6 1975, i Galles sommarbostad på Öckerö. Närvarande: Manolo, Lasse, Galle samt nye medlemmen JAN DONNERSTEDT. Lasse och Manolo hade den dåliga smaken att medföra sina hålldamer.

Punkt 1.
Mötet inleddes med välkomsthälsningar och ovationer i Lasses båt, varvid två flaskor “skumpa” tömdes.

Punkt 3.
Lasses filmer från Sevilla och Madrid visades, och dessa blev mycket uppskattade.

Punkt 4.
Vid en paus i filmvisningen upplästes och godkändes protokollet från föregående möte, och upptogs Jan Donnerstedt som medlem i klubben.

Stämningen var tidvis mycket hög men dämpades i någon mån av värden (OLLE KRYCKER) som hade svårigheter med nattsömnen.

Punkt 5.
Mötet avvecklades därefter succesivt när medlemmar avvek med sina respektive damer.

Detta är ett typiskt exempel på ett protokoll, skrivet av Galle i högform! Festligt, eller hur?

Ur protokoll 4/10 1975, hemma hos Manolo. Närvarande: Galle, Manolo, Lars och Jan Donnerstedt. Tyvärr måste el presidente lämna återbud.

Punkt 1.
ÄLDSTE närvarande medlem Manolo ställde tjänstvilligt upp som tillförordnad presidente.

Punkt 2.
Mötet öppnades med sedvanlig champagne, därefter åts middag på en italiensk sylta.

Punkt 3.
Diskuterades politik hemma hos Manolo, en del filmer visades, men snart uppstod tekniska svårigheter med apperaturen och mötet spårade ur totalt då tillförordade presidenten ansåg det lämpligt att sova sin skönhetssömn.

Dock beslutades att tillskriva el presidente de la PEÑA “El 7”, señor “THOMAS” och Salvatore. (Hostal Florida, författarens anm..)

Ur protokoll 25/12 1975, hemma hos Manolo. Närvarande: Galle, Manolo, Lasse.

Punkt 3.
Lasse Swärd valdes till kassör.

Punkt 4.
Mötet upptog två nya medlemmar, ARNE och GUN ALGOTSSON, Lasse och Manolo svarar för deras enorma afición.

Punkt 6.
Beslöts kontakta el presidente i Stockholm, som senare också skedde. (Mycket senare, förmodligen. Red:s anm..)

Punkt 7.
Frågan om nytt namn på klubben ajournerades till nästa möte. Galles förslag: PEÑA TAURINA LOS SUECOS.

Punkt 10.
Mötet avslutades med vin och filmvisning, och el presidentes monumentala “TJURFÄKTNING PÅ ANDALUCIENS ARENOR” bejublades mycket.

Ur ”10 ÅR MED PEÑA TAURINA LOS SUECOS
- 14 sidor.”
Por El Novillero de Tauromaquia – Uno Jonsson –
Socio número UNO (maj 1985)
Tidigare i El Cartelito nr 24
(10-års jubileum)
och nr 55 (20-års jubileum).

En Peña El 7 en mayo de 1975 | Escribe la afición sueca (El Ruedo 15-4-1975)) | El primer año (en sueco))